Äntligen var det dags! Efter 42 veckor och 2 dagar åkte vi på Skärtorsdagen äntligen in till BB.
Lovisa var laddad och förväntansfull...

Det blev en tung resa. Lovisa gjorde flera maratonlopp i rad. 24 timmar i förlossningsarbete!
Det hade aldrig gått utan hjälp av ryggmärgsbedövnng, dropp, massage och lustgas...

 

Sen kom underverket! Direkt efter operationen var dom lika trötta bägge två.

 

Efter ett par timmar på uppvaket var det dags för en första frukost inne på BB.

 

Sen måste ju hela världen få veta den stora nyheten.
Åtminstone alla vi känner och inte minst mormor och mofar i Alingsås.

 

Det är jobbigt att växa. Även världens mysigaste bebis måste vila ibland.

 

Men sen vaknar man igen och vill ha käk!

 

Och det vet man ju vad det leder till.
"Har man inkomster så får man utgifter" som morfar Börje brukar säga!

 

Bäst att samla lite krafter. För snart blir det säkert besök!

 

 

Japp! Vad var det vi sa? Ett par jättesnygga vantar från stora syster Ebba.

 

Första gången i famnen hos storasyster Ebba. 1 dag gammal!

 

Och hos faster Monika.

 

Och farmor Kerstin! "Oh vad duktig han är!"

 

Ännu mer folk. Här är det David Persson som är med och coachar när tant Teresia och...

 

tant Camilla kommer och ska titta.

 

Dags att åka hema. För nu börjar vi ju lära känna varandra.
Jag och mina föräldrar....